SVU-rapport 2013-16: Geografiska informationssystem för analys av parasitkällor i ytvattentäkter (Dricksvatten)

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2013-16
Titel: Geografiska informationssystem för analys av parasitkällor i ytvattentäkter
Författare: Johan Åström, Tyréns AB
Område: Dricksvatten

Sammandrag: Rapporten beskriver GIS-baserade hydrologiska modeller för generering och spridning av Cryptosporidium och Giardia i ytvattentäkter. Aktuella uppgifter om prevalens hos däggdjur och fåglar har sammanställts för nordiska förhållanden. Utifrån situationen i Trollhättans och Östersunds kommun diskuteras förutsättningarna för modellering.

Sammanfattning: Det vattenburna utbrottet av Cryptosporidium i Östersund 2010–2011 rankas som det största parasitutbrottet i Europa i modern tid och understryker behovet av kraftfulla verktyg för att hantera parasitkällor i avrinningsområdet. Syftet med detta projekt har varit att klargöra hur kommuner kan använda geografiska informationssystem (GIS) som ett stöd för att identifiera, prioritera och åtgärda parasitkällor i avrinningsområdet och därmed minska risken för parasitsmitta via råvattnet.

I ett par decennier har GIS använts som ett analysverktyg för näringsämnen och fekala indikatorbakterier i ytvattentäkter. De senaste åren har det publicerats GIS-modeller även för spridningen av parasiter. Cryptosporidium och Giardia sprids från infekterade däggdjur och fåglar och därmed från både punktkällor och diffusa källor i ett avrinningsområde. GIS-modeller kan potentiellt vara kraftfulla verktyg för att bedöma parasitspridningskällor uppströms ett råvattenintag.

En litteraturgenomgång gjordes av studier på prevalens och utsöndringshalt av Cryptosporidium och Giardia hos människor, husdjur, partåiga hovdjur, gnagare, rovdjur, sällskapsdjur och fåglar. Ett antal prevalensstudier har genomförts under senare år i Norden och i Kanada och även om flera frågetecken kvarstår finns här ett underlag som skulle kunna användas i GIS-modeller. De studier där genotypning utförts pekar mot att många däggdjur utsöndrar parasiter i en form som inte kan infektera människor. I en modell finns det skäl att i valideringssyfte ta med samtliga spridningskällor, men med ytterligare data om art och subtyp skulle en modell kunna begränsas till enbart de arter som kan infektera människor.

Sju GIS-baserade hydrologiska modeller för att beskriva generering och spridning av Cryptosporidium och Giardia i ytvattentäkter kommenteras och jämförs. Modellerna skiljer sig åt vad gäller indata, komplexitet och typ av resultat, men har det gemensamt att man försökt sammanföra data från enskilda studier till en helhet. Några av modellerna omfattar även andra mikroorganismer såsom E. coli och Campylobacter. Den modell som förefaller vara mest lättillgänglig, och som dessutom omfattar flest spridningskällor, baseras på analysverktyget SWAT (Soil and Water Assessment Tool).

Denna typ av GIS-modellering skulle kunna utgöra en fördjupande analys vid upprättande av vattenskyddsområden där ofta flera kommuner berörs. Relevansen av dessa GIS-modeller bedömdes för kommunerna Östersund och Trollhättan, där man i båda fallen arbetar med nytt vattenskyddsområde. Storleksmässigt är kommunerna jämförbara med både humana och animala spridningskällor i ytvattentäkten. En sammanställning har gjorts av vilken GIS-data som är tillgänglig på kommunnivå och nationellt.

Nästa fas i detta projekt är att implementera några av de GIS-modeller för parasitspridning som identifierats i detta projekt. Pågående forskning vid myndigheter, universitet och högskolor kan framöver bidra med indata och bättre valideringsmöjligheter.

Sökord: Mikrobiologisk risk, ytvatten, råvatten, geografiska informationssystem, parasiter, avlopp, diffusa källor, gödsel, modellering
Keywords: Microbial risk, surface water, raw water, geographic information systems, parasites, sewage, diffuse sources, manure, modelling

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
2013-15, VASS Dricksvatten – uppgifter, nyckeltal och modell för säkert dricksvatten för vattenverk
2013-14, Dricksvattenprogrammet DRICKS – redovisning av perioden 2009–2011
2012-06, Norovirus i vatten – En litteraturstudieNorovirus i vatten – En litteraturstudie
2011-18, Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt – modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning
2011-06, Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening
2011-02 (2:a revidering), Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter
2010-13, Utbrott av calicivirus i Lilla Edet – händelseförlopp och lärdomar
2010-08, Riskanalys från råvatten till tappkran

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen:  (SVU@svensktvatten.se).
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.