SVU-rapport 2013-08: Om mikrobiella förändringar i dricksvattenledningsnät (Dricksvatten)

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2013-08
Titel: Om mikrobiella förändringar i dricksvattenledningsnät
Författare: Katharina Lührig, Sydvatten AB/Teknisk mikrobiologi; Catherine J Paul, Teknisk vattenresurslära/Teknisk mikrobiologi; Kenneth M Persson, Teknisk vattenresurslära/Sydvatten AB och Peter Rådström, Teknisk mikrobiologi, LTH, Lunds universitet
Område: Dricksvatten

Sammandrag: Det övergripande målet med projektet var att belysa hur förändringar i kvaliteten på dricksvattnet kan relateras till kvaliteten på det inkommande vattnet och förändringar i ledningsnätets mikrobiella biofilmer.

Sammanfattning: Mikrobiella biofilmer i dricksvattenledningar ingår sällan vid analyser av försörjningssystem och ignoreras ibland helt, eller förenklas till en svart-låda modell där förändringar i vattenkvalitet förklaras med ledningsnätets kemiska material eller som funktion av ledningslängd eller dylikt. Men tack vare nya effektiva molekylärbiologiska analysmetoder är det möjligt att mycket grundligt undersöka biofilmens sammansättning ned till enskilda organismer. Som en del av ett samverkansprojekt har biofilmer från olika platser i distributionssystemet i Skåne analyserats och deras bakteriologiska sammansättning bestämts. Specifikt har ledningsnätets biofilmer från framförallt Landskrona, Lund och Malmö med omnejd provtagits (totalt 74 biofilmsprover), metoder för att utvinna maximal mängd DNA ur biofilmen utvecklats och parallellsekvensering av utvalda DNA-sektioner av bakteriernas arvsmassa utförts.

Sex av proverna från Landskronabygden har använts för att utveckla och utvärdera analysmetodiken samt bestämma biofilmens bakteriella sammansättning. DNA extraherades med hjälp av FastDNA Spin Kit för jord (MP Biomedicals) och en specifik bakteriell DNA-region som benämns 16S rRNA mångfaldigades (amplifierades) med hjälp av beprövade och generella PCR primers. Erhållna s.k. amplikon sekvenserades med hjälp av massiv parallellsekvensering i ett Roche 454 GS-FLX Titanium instrument. Runt 110 000 amplikon sekvenserades per prov, totalt 674 000. Uppnådda resultat visade på stora skillnader i den mikrobiella floran mellan prover som representerar bra och dålig vattenkvalitet. Det valda arbetssättet tyder på att det är möjligt att genomföra denna typ av biofilmsstudier med hög reproducerbarhet. Såväl provtagning, DNA-extraktionen, DNA-amplifieringen, sekvensering och bioinformatisk behandling kunde göras med hög precision. Metoden amplikon pyrosekvensering visar sig vara ett mycket effektivt verktyg för att beskriva hur den mikrobiella ekologin i ledningsnätet ser ut och varierar. Studien understryker behovet att förstå dricksvattensystemens mikrobiella ekologi och driva på teknik och kompetens för mikrobiell kvalitetsövervakning.

Sammanfattningsvis har vi i föreliggande projekt (i) utvecklat en mycket kraftfull analysstrategi baserad på massiv parallellsekvensering och bioinformatik, (ii) visat att analysmetodiken har hög precision, (iii) demonstrerat att den bakteriella floran är mycket omfattande i dricksvattenledningsnätet, (iv) bestämt den bakteriella sammansättningen i dricksvattenledningsrör och vattenmätare i Landskrona och omnejd samt (v) indikerat att det finns stora bakteriella skillnader i biofilmen om man jämför problemområden med områden med god dricksvattenkvalitet.

Sökord: Mikroorganismer, bakterier, biofilm, dricksvatten, dricksvattenkvalitet
Keywords: Microorganisms, bacteria, biofilm, drinking water, drinking water quality

----------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
2012-14, Genomträngning av kemiska markföroreningar till dricksvatten i distributionsnätet, Magnus Bäckström, Maria Eklund och Ann-Sofie Wikström, Vatten & Miljöbyrån AB
2011-14, Rörmaterial i svenska VA-ledningar - egenskaper och livslängd, Annika Malm, Göteborg Vatten, Anders Horstmark, Eslövs kommun, Göran Larsson, Avesta kommun, Jenny Uusijärvi, Norrköping Vatten, André Meyer, Solna Vatten, Elin Jansson, Uppsala Vatten
2011-06, Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening, Kenneth M Persson, SWECO AB, Sudhir Chowdhury, Predect AB, Anders Rönnholm, Motala kommun och Jing Li, Lunds universitet
2008-20, Endotoxin i svenskt kranvatten, Johan Forssblad & Heléne Annadotter, Regito Research Center on Water and Health
2004-07, Mikrobiell tillväxt från råvatten till kran i dricksvattensystem. Thor-Axel Stenström och Ulrich Szewzyk
2005-15, Desinfektion på ledningsnätet – effekten på dricksvattenkvaliteten, Jesper Olsson

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Tipsa en vän!
Skicka denna mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.