SVU-rapport 2013-05: Utvärdering av Svenskt Vattens rekommenderade sammanvägda avrinningskoefficienter (Rörnät & klimat)

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2013-05
Titel: Utvärdering av Svenskt Vattens rekommenderade sammanvägda avrinningskoefficienter
Författare: Linda Tegelberg och Gilbert Svensson, Urban Water Management AB
Område: Rörnät & klimat

Sammandrag: De avrinningskoefficienter för samlad bebyggelse som rekommenderas i Svenskt Vattens P90 för dimensionering av ledningar har utvärderats. Avrinningskoefficienter för bebyggelse, så som den ser ut idag, har tagits fram utifrån ett stort underlagsmaterial där hårdgörningsgraden bestämts med fjärranalys.

Sammanfattning: Dimensionering av dagvattenförande ledningar sker med stöd av Svenskt Vattens publikation P90 – Dimensionering av allmänna avloppsledningar (Svenskt Vatten, 2004). I P90 finns rekommendationer på sammanvägda avrinningskoefficienter för områden av olika bebyggelsetyp som används vid beräkning av dagvattenflöden. Ju mera hårdgjorda ytor det finns i ett område, desto större blir avrinningskoefficienten. De värden som rekommenderas har funnits med sedan 1970-talet, men vi vet att bostadsområden, centrumområden och industriområden med flera utformas på annat sätt idag än för 50 år sedan och att andelen hårdgjorda ytor ökar.

Detta projekt syftade till att hitta en tillförlitlig metod för att bestämma hårdgörningsgraden i större områden och med denna metod utvärdera de avrinningskoefficienter som rekommenderas i Svenskt Vattens P90 för sammansatta områden av bebyggelsetyperna: slutet byggnadssätt, slutet byggnadssätt med planterade gårdar, industri- och verksamhetsområden, öppet byggnadssätt, radhus samt villaområden med tomter mindre än 1 000 m2. Som en del i projektet utfördes ett examensarbete med syfte att utvärdera den sammanvägda avrinningskoefficienten för bebyggelsetyper med avseende på förändringen från 1970-talet till idag.

Områden med bebyggelsetyper representerade i Svenskt Vattens P90 undersöktes med avseende på hårdgörningsgrad. Kommuner från norra till södra Sverige var representerade för att ge en god spridning i landet och totalt ingick 67 områden i studien. Områdena karterades utifrån ortofoto och primärkarta med fjärranalys och sex olika typytor definierades: tak, väg, övrigt hårdgjort, permeabelt, grönytor och vatten, varpå den sammanvägda avrinningskoefficienten för området beräknades.

Vidare beräknades aktuella avrinningskoefficienter för de olika bebyggelsetyperna och rekommenderade avrinningskoefficienter i P90 utvärderades mot de beräknade värdena för dagens situation. Resultaten visade på att:
• Avrinningskoefficienter beräknade med underlag från kartering av yttyper med fjärranalys utifrån ortofoton kombinerat med tak- och vägpolygoner gav ett fel på mellan -20 % och +14 % jämfört med manuell kartering. I ett karteringsunderlag varierar ofta kvaliteten på ortofoton och annat GIS-underlag varför felen till dels tar ut varandra och metodens noggrannhet bedöms därför vara ±10 %.
• Känslighetsanalysen för karteringsmetoden visade att avrinningskoefficienten är relativt oberoende av om sand-/grusytor klassas till permeabel eller hårdgjord yta så länge som dessa yttyper bara utgör en liten del av avrinningsområdets totala area.
• Hårdgörningsgraden och därigenom den faktiska avrinningskoefficienten är högre än rekommenderade värden i P90 för alla bebyggelsetyper som undersökts i denna studie förutom för Radhus.
• Den största avvikelsen i värdet för avrinningskoefficienten från P90 återfinns för villaområden och verksamhetsområden där ökningen motsvarade 55 % respektive 38 % av rekommenderade värden.
• I områden som i huvudsak behållit sin karaktär från 1970 talet fram till idag har hårdgörningsgraden ökat med ca 10 % för villaområdena medan hårdgörningsgraden i övriga bebyggelsetyper bara ökat marginellt.

Med hänsyn till resultaten från denna undersökning av faktiska avrinningskoefficienter för olika bebyggelsetyper rekommenderas att de i P90 rekommenderade värdena korrigeras. Nya rekommenderade värden skulle kunna vara funna avrinningskoefficienter som representerar medelavrinningskoefficienten för bebyggelsetypen.

Sökord: Dagvatten, dimensionering, bebyggelsetyp, avrinningskoefficient
Keywords: Storm water, design, land use, runoff coefficient
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
2012-16, Regnintensitet i Europa med fokus på Sverige – ett klimatförändringsperspektiv, Claes Hernebring, Bengt Dahlström, Erik Kjellström
2012-13, Undersökningsmetoder för att hitta källorna till tillskottsvatten, Ulf Lundblad, Jonas Backö
C Norconsult 2011-11-14, Tillskottsvatten i avloppsledningsnät, Bertil Forsberg, Norconsult AB
2011-03, Plan B – hantering av översvämningar i tätorter vid extrema regn, Stefan Ahlman
2010-05, Regnintensitet – en molnfysikalisk betraktelse, Bengt Dahlström
2008-17, När regnet kommer. Effektivare utnyttjande av kommunernas nederbördsinformation, Claes Hernebring

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser. Skicka mejl till e-postadressen:  (SVU@svensktvatten.se).
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Tipsa en vän!
Skicka denna mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.