Ny SVU-rapport: GenoMembran. Slutrapport från projekt 2012–2015 (dricksvatten)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2015-20  (numera allmänt tillgänglig)
Titel: GenoMembran. Slutrapport från projekt 2012–2015
Författare: Angelica Lidén, Alexander Keucken och Kenneth M Persson
Område: Dricksvatten
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2015-20.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Rapporten sammanfattar erfarenheter och resultat från en studie under åren 2012–2015 som bedrivits vid fyra vattenverk i Sverige för att med hjälp av membranteknik avskilja organiskt material och öka den mikrobiella barriärverkan vid beredning av dricksvatten.

Sammanfattning: Projektet Genomembran har pågått i tre år i samarbete mellan Lunds tekniska högskola, SLU, Chalmers, Purac, Pentair, Tekniska verken, Norrvatten, Vivab, Sydvatten, Göteborg Kretslopp och vatten samt Gästrike Vatten. Projektet har studerat organiskt kol (naturligt organiskt material, NOM) som är ett växande problem i vattenverken beroende på bland annatminskat svavelnedfall från regn. Nuvarande beredningsprocesser kan bara ta bort en viss typ av organiskt kol. Men den ganska nya membrantekniken (ultrafilter och nanofilter) kan användas för ändamålet. Den här rapporten fokuserar på resultat från studier av membranteknik vid fyra vattenverk – med syftet att avskilja organiskt material och öka den mikrobiella barriärverkan.

Ultrafiltrering måste kombineras med förfällning eller direktfällning förm att NOM-halten ska minska. Den kombinationen ger ungefär samma resthalt av NOM som kemisk fällning, men kräver mindre fällningskemikalier och ger därför mindre slam. Även uppehållstiden kan minskas jämfört med konventionell kemisk beredning. Det behövs ytterligare försök för att hitta en fungerande fällningskemikalie för fällning på ultrafilter. Nanofiltrering fungerar även utan kemisk fällning. Nanofiltrering reducerar halten organiskt kol med upp till 90 procent, medan fällning sällan avskiljer mer än 50 procent. Medan fällning och flockning nästan enbart tar bort humus från mark lyckas nanofiltrering ta bort ett mycket bredare spektrum av humusämnen. Endast lågmolekylärt organiskt material passerar genom nanofilter.

Ultrafilter kan drivas vid mycket högt vattenutbyte och bara låga spolvattenförluster, lägre än 4 procent, medan nanofiltrering behöver drivas med tvärströmsfiltrering för att fungera. För nanofilter kan vattenförlusterna bedömas uppgå till 15–20 procent av totalflödet in till vattenverket. Ultrafilter har högre kapacitet än nanofilter eftersom mera vatten kan beredas per kvadratmeter membranyta. Typiska flöden är 100 liter per kvadratmeter och timme för ultrafilter och 20 liter för nanofilter. Ultrafilter och nanofilter kan uppföras i mycket kompakta anläggningar eftersom membranen kan packas i yteffektiva moduler.

Både nanofilter och ultrafilter ger en god mikrobiell barriär, även för virus. Om det finns bristningar i membranet minskar barriärverkan snabbt. Det finns viss tendens till återväxt av bakterier på den sida där vattnet har passerat membranet (permeatet). Kemisk desinfektion vid returspolning ger ökad mikrobiell säkerhet för permeatet. Permeatet kan också göras biostabilt med aktivt kol, långsamfilter eller UV-ljus.

Membranteknik måste trycksättas. Det krävs elenergi till pumparna, såvida inte trycket kan åstadkommas från en högt belägen vattentäkt. Kalltvatten vintertid ger betydligt lägre flöde (30–40 procent mindre) än varmt vatten sommartid. Om processen ska köras med bibehållet flöde behöver tryckstegringen ökas. Innan membranen kan börja användas i ett vattenverk bör pilotförsök göras för det aktuella vattnet.

Sökord: Membranteknik, nanofiltrering, ultrafiltrering, naturligt organiskt material, dricksvatten, mikrobiell barriär, ytvatten
Keywords: Membrane technology, nanofiltration, ultrafiltration, natural organic matter, drinking water, microbiological barrier, surface water

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde
Rapporttipslista

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.