Ny SVU-rapport: Bedömning av hälsorisker på ledningsnätet vid läcklagning (dricksvatten, rörnät)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2015-22 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Bedömning av hälsorisker på ledningsnätet vid läcklagning
Författare: Annika Malm och Olof Bergstedt, Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten samt Inst. för Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola; Gösta Axelsson och Lars Barregård, Inst. för medicin, avd. för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet; Bertil Forsberg, Yrkes- och Miljömedicin, Umeå Universitet; Jakob Ljungqvist, Göteborgs Stad, Kretslopp och vatten; Thomas Pettersson, Inst. för Bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola
Område: Dricksvatten
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2015-22.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Samband mellan samtal till sjukvårdsrådgivningen avseende magtarmsymtom och störningar vid vattenverk och på ledningsnätet studerades. Någon säkerställd koppling kunde inte påvisas. En första ansats till en MRA-modell som för ledningsnätet har tagits fram. 

Sammanfattning: Klimatförändringarna skapar ökade risker för att sjukdomsframkallande mikroorganismer (patogener) ska nå dricksvattensystemen och leda till magtarmsymtom. Men för att kunna bedöma förändringar måste vi först förstå vad dagens störningar innebär. Rapporten beskriver den del av projektet Tidvatten som handlar om störningar på framför allt distributionsnätet. Inom projektet kunde man inte påvisa någon säkerställd koppling mellan rörbrottslagningar och hälsomässiga effekter, och risken bedöms därmed som liten. Men det fanns en tendens till ökad risk i de fall då man har behövt öppna ledningen. Därför bör fortsatta studier inriktas på dessa fall. Delprojektet har genomförts av Göteborgs Stad i samarbete med Chalmers och universiteten i Göteborg och Umeå.

En sammanställning av alla störningar i dricksvattensystemen i Sverige rapporterade till Livsmedelsverket under åren 1980–2009 visar att 34 procent av totalt 79 inträffade vattenburna sjukdomsutbrott berodde på störningar på ledningsnätet. Men långt ifrån alla störningar i vattenkvalitet når den centrala rapporteringen, och det finns studier som visar att dricksvatten kan ge magtarmsymtom även i icke-utbrottssituationer. Det finns också studier som inte påvisar något samband. I en stor epidemiologisk studie i Norge av trycklösa händelser vid ledningsbyte eller läckreparation såg man en ökad risk för magtarmsymtom i området där vattenläckan hade inträffat.

Projektet har tagit fram en mikrobiologisk modell för riskbedömning (MRA-modell) vid inträngning av föroreningar i ledningsnätet, och man har utvecklat en strategi för att kvantifiera riskerna för att patogener kommer in i ledningssystemet – från inträngning genom ledningsnätet till tappkranen. Studien har också undersökt om antalet kontakter med 1177 Vårdguiden ökar vid tillfällen när det finns risk för nedsatt vattenkvalitet på grund av störningar i vattenverk eller ledningsnät. Kontakterna med 1177 har analyserats för en treårsperiod i Göteborg, med hänsyn till kön, ålder och geografiskt område. Antalet kontakter registrerades under åtta tillfällen av störningar i vattenverket (till exempel korta stopp i klordoseringen), sex tillfällen av stora störningar i distributionsnätet (till exempel stopp i en pumpstation eller rörbrott med stora konsekvenser) samt 818 rörbrott och läckreparationer. För varje störningstillfälle jämfördes antalet samtal med antalet samtal under en kontrollperiod utan störningar. Totalt cirka 55 000 samtal till 1177 på grund av magtarmsymtom noterades under treårsperioden. Det fanns ingen signifikant ökning av samtal på grund av magtarmsymtom under eller efter störningstillfällena vid vattenverken eller i ledningsnätet i Göteborg, men ytterligare studier behövs för att kunna bedöma risken.

En möjlig slutsats av både MRA-modellen och 1177-studien är att risken för förorening är liten när en ledning inte öppnas. När man lagar med reparationsmuff och inte behöver blotta en ledningsöppning kommer föroreningar enbart in via otätheter på sträckan, och även om ledningen är helt trycklös är mängden föroreningar liten.

Sökord: Sjukvårdsrådgivningen, magtarmsymtom, dricksvattenkvalitet, rörnät, vattenverk, QMRA
Keywords: Health Call Centre, Gastrointestinal, Drinking water quality, Distribution network, Water works, MRA

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.