Ny C-rapport från SVU: Läkemedel i källsorterat klosettvatten och latrin (avlopp och miljö)

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: C_JTI2016-54
Titel: Läkemedel i källsorterat klosettvatten och latrin
Författare: Lotta Levén (JTI), David Eveborn (JTI), Emelie Ljung (JTI), Meritxell Gros Calvo (SLU), Sahar Dalahmeh (SLU), Håkan Jönsson (SLU), Lutz Ahrens (SLU), Karin Wiberg (SLU), Göran Lundin (SPPD)
Område: (även i parentes efter titeln)
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=C_JTI2016-54.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!

Sammandrag: Studien har undersökt förekomsten av läkemedel i källsorterade avloppsfraktioner, latrin och klosettvatten, före och efter stabilisering och hygienisering (våtkompostering, ammoniakbehandling och rötning). Potentiell ackumulering och flöden i mark samt upptag i växter av läkemedel studerades m h a modellsimuleringar.

Sammanfattning: Det finns växtnäringsämnen i källsorterat toalettavfall, till exempel klosettvatten och latrin från torrtoaletter. Om dessa fraktioner behandlas genom stabilisering och hygienisering och används som gödningsmedel på åkermark bidrar det till att kretsloppet av växtnäring sluts. För den fortsatta utvecklingen av de källsorterande avloppssystemen är det viktigt att kartlägga vilka mängder av läkemedel som skulle spridas i jordbruket vid användning av källsorterade gödselmedel från avlopp.

Syftet med studien var att undersöka läkemedelsrester i klosettvatten och latrin, före och efter behandling och lagring, och beräkna vilka läkemedelsmängder som skulle spridas i jordbruket genom dessa avfallsfraktioner jämfört med dagens användning av avloppsslam. För att även få en uppfattning om eventuella risker förknippade med spridning av dessa avfallsfraktioner simulerades upptag av läkemedel i olika grödor, ackumulering i mark och läckage till mark och vatten.

Före behandling hade latrin och klosettvatten upp till hundra gånger högre koncentration av läkemedel än det avloppsvatten som kommer in till kommunala reningsverk. När klosettvatten behandlades med våtkompostering, i närvaro av syre, och därefter med ammoniak minskade läkemedelsresterna mer än vid syrefri rötning av latrin eller vid behandling i reningsverk. Minskningen varierade kraftigt mellan olika läkemedelssubstanser. Trots att läkemedels-halterna reducerades väsentligt i det våtkomposterade och ammoniakbehandlade klosett-vattnet innehöll det fortfarande upp till tjugo gånger högre halter av vissa substanser än slam från reningsverk. Jordbruksstrategin vid gödsling med klosettvatten (ett kvävegödselmedel) skiljer sig från den som används för slam (ett fosforgödselmedel), vilket resulterar i att läkemedelsdosen vid spridning av klosettvatten blir likvärdig med dosen vid gödsling med slam från reningsverk.

Projektets modellberäkningar tyder på att huvuddelen av läkemedlen till allra största delen bryts ner inom ett år. Det förekommer bara en viss ackumulering av läkemedel i jorden, och det sker försumbara upptag i vete och morötter. Det beräknade dagliga intaget av läkemedel genom förtäring av vete och morot som gödslats med klosettvatten var mycket lågt. För att nå en totalmängd motsvarande den lägsta dagliga dos som förskrivs medicinskt av läkemedlet losartan skulle en vuxen behöva äta gödslat vete eller gödslade morötter i minst 21 000 år. Enligt simuleringarna är således exponering via intag av grödor odlade på en klosettvatten-gödslad åker försumbar.

Källsorterande och näringsåterförande avloppslösningar har möjlighet att avsevärt förbättra återvinningen av näringsämnen i samhället. Behandlingstekniken för läkemedelsreduktion behöver dock förbättras liksom kunskapen om vad som händer i miljön med fokus på upptag i växter, nedbrytning, transport och spridning.

Sökord: Källsorterat toalettavfall, latrin, klosettvatten, läkemedel, våtkompostering, ammoniakbehandling, rötning, riskbedömning
Keywords: Source separated toilet waste, latrine, blackwater, pharmaceuticals, liquid composting, ammonia treatment, anaerobic digestion, risk analysis

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista_C_JTI2016-54.pdf

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.