C SVU-rapport C AvfallSverige-U2011-09: Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskastabiliserat avloppsslam, FSA. Beständighet, täthet och ytutlakning (avlopp)

Information om ny c-rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Serie C används för redovisning av projektresultat i annan form än ordinarie SVU-rapporter. I de flesta fall har SVU bidragit till projektet men ej varit huvudfinansiär och därför ej gjort rapporten själv. I några fall är rapporteringen ej i rapportform.

Nr: C AvfallSverige-U2011-09
Titel: Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskastabiliserat avloppsslam, FSA. Beständighet, täthet och ytutlakning
Författare: Josef Mácsik, Ecoloop; Märta Ländell och Karsten Håkansson, Vectura
Område: Avlopp

Sammandrag: Projektet visar att FSA är ett tätt och beständigt liner-material. Genom att nyttja materialavskiljande lager mellan FSA och dränskikt kan ytutlakningen begränsas till ursköljning av pressvatten. 

Sammanfattning: I Sverige fortgår sluttäckning av ett stort antal deponier och sluttäckningen kommer att fortsätta under de närmaste åren. Sluttäckningens funktion är att minska lakvattenbildningen, samtidigt är det viktigt att det ytvatten som samlas upp på deponier ska kunna släppas till recipienten utan vidare behandling. Flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) används på flera deponier som tätskikt, i vissa fall ingår FSA i ett komposittätskikt tillsammans med geomembran. Tidigare erfarenheter visar att FSA är ett mycket tätt material. Laboratorieförsök indikerar vidare att FSA inte påverkas av nedbrytning vid höga pH.

Syftet med detta projekt var att visa hur tätheten, beständigheten och dräneringsvattnets kvalitet från sluttäckningskonstruktioner med FSA påverkas med tiden. Målgruppen för projektet är deponiägare, entreprenörer, konsulter, materialägare och miljömyndigheter. Tätheten hos FSA-tätskikt upp till 6,5 år gamla redovisas. Prover har tagits upp för kontroll av hållfasthet, vattenkvot/TS-halter i syfte att se om materialet påverkas av uttorkning och sprickbildning. Dräneringsvatten som är i kontakt med FSA har provtagits och analyserats från flera deponier och under flera års tid.

Resultaten visar att FSA är ett kompressibelt material, kompressionen är ca 30–35 %. Undersökningarna visar att det mesta av kompressionen sker under det första året. Kompressionen medför bl.a. följande a) porvatten i FSA pressas ut till avjämningsskiktet, vilket leder till en skenbart högre permeabilitet än väntat b) porvatten i FSA pressas ut till dräneringsskiktet, vilket leder till högre halter av metaller, kväve fosfor m.m. i dräneringsvattnet och c) utan materialavskiljande skikt (geotextil) pressas dräneringsgruset in i FSA-skiktet.

Slutsatsen är att FSA i tätskikt klarar täthetskravet på icke farligt avfall som är < 50 liter/kvadratmeter och år och efter ca 4,5 år ligger genomsläppligheten generellt på < 15 liter/kvadratmeter och år. Tätheten ökar med tiden och mängden vatten som FSA materialet är i kontakt med är ytterst liten. Resultaten indikerar att det tar hundratals år innan mängden vatten som har kommit i kontakt med FSA når den nivå som vid tidigare laboratorieförsök (Mácsik et al., 2007). I och med att det är små mängder vatten som perkolerar igenom FSA-skiktet blir urlakningen av salter, löst organiskt kol (DOC) etc. begränsad. Laboratorieundersökningar visar att hög salthalt och högt pH hindrar biologisk nedbrytning. Resultat från Atleverket, där dräneringsgruset ligger på FSA-skiktet utan materialavskiljande lager visar att halterna av metaller, kväve etc. minskar långsamt och efter tre år är halterna fortfarande höga. På Lilla Nyby och Gärstad, där geotextil användes mellan FSA- och dräneringsskiktet, visar resultaten att halterna av metallhalter och kväve avtar snabbt, inom några månader efter avslutad sluttäckning.

Befintlig Vägledning bör kompletteras med erfarenheter från anläggningar där sluttäckning pågår vad gäller blandning och utläggning av geotextil som materialavskiljande lager.

Projektet visar att FSA är ett material med täthet på < 15 liter/m2 och år och bedöms vara ett beständigt material. Genom att nyttja materialavskiljande lager mellan FSA och dränskikt kan ytutlakningen begränsas till ursköljning av pressvatten. Projektet bör kunna leda till att fler deponier börjar nyttja FSA och att de deponier som använder FSA i komposittätskikt kan övergå till enbart FSA som tätskikt utan att dräneringsvattnets kvalitet förhindrar detta.

Sökord: Flygaska, avloppsslam, tätskikt, täthet, beständighet, dräneringsvatten
Keywords: Ashes, sewage sludge, liner durability, permeability, drainage water
 
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Länkar till:
Rapport (pdf-fil): http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=C_AvfallSverige-U2011-09.pdf
Rapportdatabas: http://vav.griffel.net/vav.htm
SVUs rapportersida (på vår hemsida): http://www.svensktvatten.se/FoU/SVU/Rapporter/

Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
2009-02, Uppföljning av provytor med tätskift av FSA – Gärstad deponi och Sofielunds deponi, Märta Ländell, Maria Carling, Karsten Håkansson, Elke Myrhede och Bo Svensson
2008-14, Vegetationsetablering i rötslam vid efterbehandling av sandmagasin, Clara Neuschûtz och Maria Greger
2007-10, Flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskiktsmaterial vid sluttäckning av deponier – en vägledning, Mácsik J., Carling M., Håkansson K., Rogbeck Y. och Mossakowska A.
2007-09, Uppföljning – Kontroll av tätskiktskonstruktionen på Dragmossens deponi, Josef Mácsik, Christian Maurice, Agnes Mossakowska, Caroline Eklundv och Åsa Erlandsson
2006-08, Täckning av deponier med aska och slam – erfarenheter från tre fältförsök, Maria Carling, Märta Ländell, Karsten Håkansson och Elke Myrhede
2006-01, Pilotförsök med flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt, Josef Mácsik, Christian Maurice, Agnes Mossakowska och Caroline Eklund
2003-21, Täckning av deponier med blandning av avloppsslam och aska. Erfarenheter, beständighet och andra egenskaper, Jan Sundberg, Maria Carling, Märta Ländell och Bo Svensson

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser. Skicka mejl till e-postadressen:  (SVU@svensktvatten.se).
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Tipsa en vän!
Skicka denna mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.