Följ Svenskt Vatten AB

Formas och Svenskt Vatten finansierar forskning om säkra livsmedel med 40 miljoner kr

Pressmeddelande   •   Apr 18, 2013 10:15 CEST

Hur kan man styra bakteriefloran på bladgrönsaker så att tillväxten av ”onda” bakterier, som EHEC motverkas? Hur kan dricksvatten-producenterna tidigt upptäcka kemiska föroreningar i vattnet innan människor hälsa påverkas negativt? Kan vi utveckla ett bra beslutsstöd för att
minska riskerna för förorening av dricksvattnet? Om bland annat detta handlar de tre projekt som
Formas och Svenskt Vatten beviljat medel idag.

-Detta är en av de tre delutlysningar som Formas och SVU, Svenskt Vatten Utveckling, gjort tillsammans. Målet med dessa tre utlysningar är att ta fram ny kunskap, stärka svensk forskning samt
skapa underlag för starka forskningsmiljöer inom dessa för samhället viktiga områden, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas.

– Vi vill från branschen kraftsamla genom denna enskilt största satsning inom SVU hittills, för att kunna erbjuda säkert dricksvatten också i framtiden. Dricksvatten av god kvalitet är avgörande för att vårt samhälle ska fungera och utvecklas, säger Daniel Hellström, utvecklingsledare på Svenskt Vatten. Vi har arbetat i nära dialog med representanter för tänkbara slutanvändare av
forskningsresultaten, för att identifiera kunskapsbehov samt underlätta spridningen och implementeringen av resultaten.

Nedan tre projekt beviljas medel:

Säkra bladgrönsaker från jord till bord: Bladytans mikroekologi är grundbulten
i en framgångsrik preventionsstrategi mot EHEC Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet,
beatrix-alsanius@slu.se  +46-40-415336

EHEC-bakterier kan orsaka allvarliga skador hos barn och äldre, till exempel livshotande njursvikt. Bakterierna kan finnas i djur och sprids via avföring till växter i omgivningen. Bladgrönsaker som ofta äts utan upphettning är en vanlig smittkälla. Forskarna vill studera hur bakteriefloran på bladgrönsaker
skulle kunna styras så att den dels hindrar att EHEC-bakterierna växer till sig, dels minskar infektionsrisken om man får i sig förorenad sallad.

Integrerad kemisk och toxikologisk metodik för detektion av hälsofarliga kemiska ämnen i dricksvatten
Karin Wiberg, Sveriges lantbruksuniversitet,
karin.wiberg@slu.se, + 46 70 2341570

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel; en vuxen dricker 2-2,5 liter per dag. Den höga konsumtionen innebär att även mycket låga halter av föroreningar kan leda till hälsorisker, särskilt för extra utsatta grupper som t.ex. små barn. Det svenska kommunala dricksvattnet anses vara säkert, men risken för
kemiska föroreningar ökar med en ökande mängd kemikalier i samhället. De senaste åren har kemiska föroreningar upptäckts som dricksvatten-producenterna varit helt omedvetna om fram tills människor blivit sjuka. Forskarna vill utveckla metoder för att tidigt kunna upptäcka risker med föroreningar i vattnet innan hälsoeffekter uppstår.

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

Lars Rosén, Chalmers Tekniska Högskola, lars.rosen@chalmers.se,
+46 31 772 20 61

Det övergripande syftet med detta projekt är att utveckla metoder för beslutsstöd för att nå en kostnadseffektiv och hållbar minskning av hälsorisker från mikrobiologisk och kemisk förorening av dricksvattensystem. Projektet är interdisciplinärt och förenar mikrobiologi, akvatisk kemi, epidemiologi och vattenteknik med riskbedömning och beslutsteori. Projektet är också transdisciplinärt genom den
nära samverkan och kommunikationen mellan forskar och andra intressenter i vattentjänstbranschen. Projektet har en hög samhällelig relevans.

Bakgrund:Forskningsrådet Formas utlyste hösten 2012 totalt 96 miljoner kronor för forskning inom tre områden i samarbete med SVU, Svenskt Vatten Utveckling, nämligen Diffusa källor, Marina föroreningar och Säkra livsmedel. Formas delar nu ut 32 miljoner kronor till vartdera området fördelat på 8 miljoner kronor per år i fyra år. SVU står därutöver för totalt 8 miljoner kronor. 

Säkra livsmedel:
Forskning om säkra livsmedel handlar snabbt och effektivt kunna hitta och hantera problem
längs hela produktionskedjan, från källa via beredning/förädling och distribution till konsumtion. I varje led behövs barriärer och åtgärder för att minska riskerna för både mikrobiell och toxikologisk påverkan. Tillgång till säker mat och dricksvatten är ett grundläggande krav från konsumenter. Hot mot folkhälsan på grund av risker väcker oro och medför bristande förtroende för såväl produktionen som myndigheterna. För närmare definition se Säkra livsmedel

Livsmedelsburna sjukdomsutbrott kan bli väldigt kännbara för samhället, vilket bl.a. blev tydligt under 2010-11 då parasiten Cryptosporidium gjorde 27000 människor sjuka i Östersund. Den samhällsekonomiska kostnaden för utbrottet har beräknats till 220 miljoner kronor. Klimatförändringar ökar risken mikrobiell förorening, till exempel i samband med kraftiga eller långvariga regn kopplat till översvämning av mark och gator samt ökad bräddning av avloppsvatten. I många av våra större
kommuner, som ofta har ytvatten som dricksvattentäkter, pågår idag en kraftig befolkningstillväxt. Allt fler människor flyttar till de större städerna, vilket innebär att livsmedelsburna sjukdomsutbrott kan få snabbare och större spridning än tidigare.

För mer information:

Forskningshandläggare Elisabet Göransson elisabet.goransson@formas.se 0722 04 40 24

Utvecklingsledare Daniel Hellström daniel.hellstrom@svensktvatten.se 0768 36 42 11

Presschef Emilie von Essen, eve@formas.se 0733 50 31 61

Kommunikationschef Fredrik Vinthagen fredrik.vinthagen@svensktvatten.se 0734 231 396

Svenskt Vattenvision är friskt vatten, rena sjöar och hav. Vi företräder de kommunala vattentjänstföretagen i Sverige. Medlemmarna i Svenskt Vatten levererar dricksvatten och tar emot avloppsvatten från 8 miljoner anslutna kunder. De är därmed Sveriges viktigaste
livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag.

Svenskt Vatten företräder även de svenska vattentjänstleverantörerna inom den europeiska vattentjänstsorganisationen EUREAU med 400 miljoner kunder.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera