Följ Svenskt Vatten AB

SVU-rapport 2014-19: Identifiering av extrema händelser och dess översvämningskonsekvenser i tätort (rörnät och klimat)

Nyhet   •   Jan 12, 2015 08:07 CET

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr:
 2014-19 (numera allmänt tillgänglig)
Titel: Identifiering av extrema händelser och dess översvämningskonsekvenser i tätort
Författare: Lars Bengtsson, Teknisk vattenresurslära, LTH
Område: rörnät och klimat

Sammandrag: Dygnsnederbörd behandlas utifrån 100-åriga serier. Antalet modest stora regn har ökat men inte de extrema regnen. Korttidsserier analyseras i detalj. Tillförlitligheten är dålig, om mätarna inte ses över dagligen. Disaggregeringsteknik prövas för generering av korttidsstatistik från dygnsregn. Kombinationer av havsnivåer och regn undersöks. 

Sammanfattning: Dygnsnederbörd från 9 orter i södra Sverige från sent 1800-tal fram tills idag analyseras. Andra databaser som använts är 50-årsserier från ett antal orter i Skåne och dygnsregn mellan 1961–1990 från ungefär 200 stationer i Skåne. Antalet modesta regn med återkomsttid ett år eller mindre har ökat, men inte extremnederbörd med återkomsttid 2 år eller längre. Dygnsårsmaximum för en ort kan relateras till årsnederbörd, men de verkligt extrema händelserna är slumpartade.

Korttidsmätningar med olika tippmätare i Malmö analyseras. Bortfallet av mätvärden är stort, såväl för att mätarna under perioder inte fungerat som för att fel mätvärden registrerats. En slutsats är att mätningar från olika händelser behöver studeras i detalj. Regn vid de olika stationerna har samma karaktär och tillhör samma fördelning.

Disaggregeringsteknik har används för generering av korttidsregnstatistik från dygnsnederbörd. Genom att för en period med uppgifter om korttidsnederbörd först aggregera 10 min regnvolymer via 20 min och 40 min upp till dygn och sedan disaggregera nedåt i tidssteg bestäms sannolikhet för hur regnet fördelar sig i kortare tidsintevall. I föreliggande studie har 6 regnintensititetsintervall använts. Parametrar har bestämts med data från Malmö och tekniken har tillämpats med dygnsregn från Helsingborg. Överensstämmelsen mellan observerad regnstatistik för Helsingborg och genererad regnstatistik är god för regn med kort återkomsttid, men för 10-årsregn endast för regn med varaktighet minst en timme. Flera år av korttidsdata behövs för parameterbestämning.

Fem olika regionala klimatmodeller utan bias-korrigering har testats på regn för perioden 1961–1990 i Göteborg. Medelårsmaximum av dygnsregnet bestämdes väl. Genererad statistik av antalet modesta regn per år och extrema regn med lång återkomsttid stämde sämre överens med statistik baserad på observationer. I en annan studie för Mumbai utnyttjades nio olika General Circulation Models med bias-korrektion. Fyra av modellerna visade på signifikant eller nära signifikant ökning av daglig regnintensitet fram till år 2099.

Sannolikhet för kombinationer stora regn och höga havsnivåer har undersökts för orter längs svenska kusten mellan Göteborg och Oskarshamn och dessutom för Luleå/Kalix. Återkomsttid för olika kombinationer av händelser har beräknats direkt från observerad frekvens av händelserna, men för Göteborg också genom kombinationer av olika fördelningar. Kombinationen 1-årsregn och 1-års havsnivå har återkomsttid cirka 50 år.

En studie av dagvattenkvalitet har gjorts i Trelleborg. För det första avrinnande regnvattnet finns oavsett regnförhållanden ett starkt samband mellan halten suspenderat material och koncentrationen av tungmetaller och av fosfor. De mikrobiologiska förhållandena i dagvattnet har också undersökts. Föroreningar med humant ursprung kommer från olika aktiviteter och olika delar av avrinningsområdena och kan inte relateras till trafikintensitet.

Sökord: Översvämningstyper, extrema dygnsregn, 100-åriga trender, dygnsregnsdisaggregering, havsnivåer, samband havsnivå–regn
Keywords: Different types of flooding, extreme daily rain events, 100-year trends, disaggregation of daily rains, sea level, relations sea level–rain

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista för 2014-19

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.