Följ Svenskt Vatten AB

SVU-rapport 2013-22: Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten (Dricksvatten, Avlopp & Miljö)

Nyhet   •   Okt 24, 2013 07:52 CEST

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr: 2013-22
Titel: Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten
Författare: Magnus Bäckström, Robert Jönsson, Anna Mäki, Alexandra Sjöstrand, Ann-Sofie Wikström, Vatten & Miljöbyrån AB
Område: Dricksvatten, Avlopp & Miljö

Sammandrag: En kartläggning av metoder har resulterat i en verktygslåda för reduktion av mikroorganismer i olika avloppsströmmar. Metoderna indelas i fyra undergrupper; Avskiljning, Inaktivering, Blockering och Övervakning. Mikrobiella barriärer för olika avloppsströmmar bör kunna inkluderas i etablerad metodik för riskvärdering.

Sammanfattning: Det primära syftet med denna studie är att kartlägga metoder för reduktion av mikroorganismer som härstammar från olika avloppsströmmar inklusive gödsel, innan dessa når recipient som även nyttjas som råvattentäkt. Denna studie visar att det finns flera åtgärder och aktiviteter att överväga för att förhindra mikrobiell förorening av råvatten. En kartläggning av metoder har resulterat i en verktygslåda för reduktion av mikroorganismer i olika avloppsströmmar. Metoderna indelas i fyra undergrupper; Avskiljning, Inaktivering, Blockering och Övervakning. Sammantaget, metoder/åtgärder som har stor potential bedöms vara:
1. Avskiljning med sandfilter (eventuellt kombinerat med kemisk fällning/kemikaliedosering).
2. Avskiljning med membran, exempelvis membranbioreaktor (MBR).
3. Inaktivering med UV-ljus troligen kombinerat med partikelavskiljande förbehandling (skivfilter eller sandfilter).
4. Begränsning av mikrobiella föroreningar från gödsel och djurhållning genom långsiktig planering, tillsyn och etablerande av skyddszoner.
5. Blockering av avloppsström genom att flytta avloppsströmmar eller källor till mindre känsliga recipienter eller utloppspunkter (exempelvis via åtgärdsplan för enskilda avlopp, överföringsledningar, reservkraft vid pumpstationer eller magasin).

Exempel på åtgärder inom samtliga dessa fyra undergrupper finns i Sverige idag. Motivet för genomförda och planerade åtgärder är i första hand råvattenskydd men även skydd av badvattenkvalitet har föranlett åtgärder. Kunskapen om de olika åtgärdernas förmåga att minska halterna av sjukdomsframkallande mikroorganismer i avloppsströmmen är inte heltäckande. Detta gäller i första hand avskiljning och inaktivering. Reduktionen av indikatororganismer såsom E. coli är väl dokumenterad, men reduktionen av olika typer av avloppsrelaterade virus och parasiter är betydligt mindre känd. Följaktligen, det är till viss del osäkert om hur olika åtgärder i fullskala förhindrar spridning av parasiter och virus, i synnerhet virus.

Kostnadsjämförelser för olika åtgärder är i dagsläget svår att bedöma, framför allt när det gäller kostnader för framtida drift och underhåll. För inaktivering med UV-ljus i avloppsreningsverk kan en ökad driftkostnad (inklusive kapitalkostnader) på någon eller några procent förväntas, baserat på några enstaka exempel av dokumenterade kostnadsutfall. Kostnads-nyttoanalyser behöver utvecklas för att underlätta åtgärdsprioriteringen eftersom en viss åtgärd kan tjäna flera syften. Förutom mikrobiell rening kan exempelvis minskad närsaltbelastning, förbättrad badvattenkvalitet och möjlighet till samhällsutveckling uppnås.

Mikrobiella barriärer för olika avloppsströmmar bör kunna tillämpas/inkluderas i de metoder för riskvärdering som är etablerade idag, särskilt mikrobiologisk riskanalys (MRA). En åtgärd som påverkar mikrobiella statusen av en kontinuerlig avloppsström och indirekt råvattnet bör teoretiskt kunna ge en viss barriärhöjd i dricksvattenkedjan.


Sökord:
Avlopp, badvatten, barriär, djurhållning, mikroorganismer, patogener, vattenskydd
Keywords: Barrier, farming, inactivation, microorganism, pathogen, wastewater, water

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
2013-20NORVID – Riskanalys med MRA och GDP baserad på långtidsundersökning av norovirusförekomst i svenska ytvattentäkter, Johanna Ansker, Stockholm Vatten; Elisabet Athley, Göteborgs Stad, Kretslopp och Vatten; Per Ericsson, Norrvatten m.fl.
2013-16Geografiska informationssystem för analys av parasitkällor i ytvattentäkter, Johan Åström, Tyréns AB
2013-15VASS Dricksvatten – uppgifter, nyckeltal och modell för säkert dricksvatten för vattenverk, Mia Bondelind och Thomas Pettersson, Chalmers; Annika Malm och Olof Bergstedt, Göteborgs stad, kretslopp och vatten; Johanna Lindgren, Svenskt Vatten
2013-08Om mikrobiella förändringar i dricksvattenledningsnät, Katharina Lührig, Sydvatten AB/Teknisk mikrobiologi; Catherine J Paul, Teknisk vattenresurslära/Teknisk mikrobiologi; Kenneth M Persson, Teknisk vattenresurslära/Sydvatten AB och Peter Rådström, Teknisk mikrobiologi, LTH, Lunds universitet
2012-06Norovirus i vatten – En litteraturstudie, Elisabeth Hallin, Avdelningen för Beredskap, Smittskyddsinstitutet
2011-18Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt – modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning, Johan Åström (Chalmers t.o.m. mars 2011, därefter Tyréns AB), Olof Bergstedt (Göteborg Vatten), Ekaterina Sokolova (Chalmers), Inger Kjellberg (Göteborg Vatten), Thomas Pettersson (Chalmers) samt Charlotta Borell-Lövstedt, Anna Karlsson och Cecilia Wennberg (DHI) (Kortversion)
2011-06Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening, Kenneth M Persson, Sudhir Chowdhury, Anders Rönnholm, Jing Li
2011-05Upphandling av ultrafilter (UF), Gerald Heinicke, Charlotte Lindstedt, Petra Viklund, Helena Almqvist, Olof Bergstedt
2011-02 (2:a revidering), Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter, SMI
2010-13Utbrott av calicivirus i Lilla Edet – händelseförlopp och lärdomar, Annika Ekvall
2010-09Analysmetodik för norovirus i ytvatten, Erik Dalin, Johanna Ansker, Peder Häggström, Bengt Dahlberg, Britt-Marie Pott, Per Ericsson och Per-Eric Lindgren
2010-08Riskanalys från råvatten till tappkran, Andreas Lindhe
C SV-P2010, 29-112, Råd och riktlinjer för UV-ljus vid vattenverk, Ulf Eriksson (Stockholm Vatten)
En Svenskt Vatten publikation, läs mer och ladda ner mer information under UV-ljus.
2009-05, MRA - Ett modellverktyg för svenska vattenverk, Josefin Lundberg Abrahamsson, Johanna Ansker och Gerald
2009-04Mikrobiologisk förorening av ytvattentäkter - kommunala avloppsutsläpp och stokastisk simulering, Johan Åström och Thomas Pettersson
2009-03Tidiga förvarningssystem – Är det någonting för våra kommuner?Annelie Hedström, Robert Jonsson, Anna Mäki
169-2009, 27-122, Optimal desinfeksjonspraksis fase 2, Hallvard Ødegaard (SET/NTNU), Stein Østerhus (NTNU) og Esa Melin (NTNU), Norsk Vann
2008-16Relevant skydd för svenska vattentäkter, Rolf Larsson och Rikard Lidén
164-2008, 27-128, Veiledning for UV-desinfeksjon av drikkevann, Bjørnar Eikebrokk (SINTEF), Christen Ræstad (egen firma), Lars J. Hem (SINTEF) og Karl Olav Gjerstad (IVAR), Norsk Vann

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen:  (SVU@svensktvatten.se).
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.