Gå direkt till innehåll
SVU-rapport 2013-10: Värderingsmodellen för VA-ledningsnät tillämpad på data från VASS 2006–2010 (Rörnät/Management)

Nyhet -

SVU-rapport 2013-10: Värderingsmodellen för VA-ledningsnät tillämpad på data från VASS 2006–2010 (Rörnät/Management)

Information om ny rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr:
2013-10
Titel: Värderingsmodellen för VA-ledningsnät tillämpad på data från VASS 2006–2010
Författare: Gunnar Mellström, Gilbert Svensson, Kjell Kihlberg
Område: Rörnät/Management
Sammandrag: Värderingsmodellerna för såväl Service, kvalité och miljö, som kostnadseffektivitet är stabila och fullt användbara för jämförelser i större skala baserat på VASS-data. Det som brister är kvaliteten på indata, och då i första hand på ekonomisidan.  

Sammanfattning: 
Värderingsmodellen för kvalité, service och miljö
Resultaten av värderingarna är främst avsedda för jämförande utvärderingar av flera kommuner, men resultaten kan också användas för att få en bild av hur verksamheten i den egna kommunen utvecklas över en längre tidsperiod.
Utvärderingen av service, kvalitet och miljö görs i en grupp oberoende av kommunstorlek och har gjorts enligt två olika modeller.
• Variant 1 enligt SVU rapport 2007-13 poängmodellen och procentmodellen med olika vikt i utvärderingen
• Variant 2 enligt SVU rapport 2007-13 poängmodellen med lika vikt i utvärderingen

Spridningen av värdena kan beskrivas som en faktor två mellan 90 %- och 10 %- percentilen för vattenledningar och aningen större för avloppsledningar. De olika VA-verkens styrkor och svagheter framgår klart, och resultatet ger ett bra underlag för kommunerna att diskutera vad man framöver bör fokusera på. De lokala analyserna görs med fördel på sätt som illustrerats i avsnitt 4.1.3. Då ser man mycket tydligt hur man ligger till i förhållande till omvärlden.
Sammanfattningsvis kan konstateras att underlaget i VASS från samtliga analyserade kommuner synes vara stabilt och håller en hög standard. Det innebär att definitionerna är accepterade, och att de också tillämpas på ett likartat sätt av de olika kommunerna. Man känner igen sina styrkor och svagheter. Det innebär en hög trovärdighet för Värderingsmodellen. En förutsättning för att värderingsmodellen verkligen ska komma att fungera i praktiken är dock att tillräckligt många kommuner deltar i värderingen.

Värdering av kostnadseffektivitet
Värdering av kostnadseffektiviteten är baserad på en av den engelska regleringsmyndigheten OFWAT framtagen modell för drift och underhåll av vatten- och avloppsledningsnät. Analysen har utförts på två sätt: Regressionsanalys och DEAmetoden (Data Envelopment Analysis). Underlaget för analysen av kostnadseffektivitet håller egentligen inte den standard som man skulle önska för att vara säker på att analysresultatet ger en rättvisande bild. Detta lyser igenom när VASS-data granskas närmare, och har tydliggjorts särskilt väl i den begränsade intervju med företrädare för några kommuner som skett inom ramen för denna studie.
Trots förmodade skillnader i den ekonomiska redovisningen, har värdering av kostnadseffektiviteten genomförts för 109 kommuner med ett kommuninvånarantal från 4 000 till 140 000 invånare.

Slutsatser
Denna studie visar på att Värderingsmodellerna för såväl Service, kvalité och miljö, som kostnadseffektivitet är stabila och fullt användbara för jämförelser i större skala. Det som brister är kvaliteten på indata, och då i första hand på ekonomisidan. Därför rekommenderas att Svenskt Vatten initierar ett antal förbättringsprojekt. Modellerna har kopplingar till såväl VASS som projektet Hållbarhetsindex.

Sökord: Vattentjänster, kvalitet, effektivitet, värderingsmodell, DEA
Keywords: Water services, quality, effectiveness, DEA

----------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs mer i rapporter från SVU/VA-Forsk inom samma ämnesområde:
2011-15,
Nyckeltal för reningsverk – verktyg för effektivare resursanvändning, Peter Balmér, VA-Strategi, Daniel Hellström, Svenskt Vatten
2011-14, Rörmaterial i svenska VA-ledningar - egenskaper och livslängd, Annika Malm, Göteborg Vatten, Anders Horstmark, Eslövs kommun, Göran Larsson, Avesta kommun, Jenny Uusijärvi,
Norrköping Vatten, André Meyer, Solna Vatten, Elin Jansson, Uppsala Vatten
2007-13, Värdering av vatten- och avloppsledningsnät, Peter Stahre, VA-verket Malmö; Gunnar
Mellström, Marks kommun; Jan Adamsson, Aqua-Tech Consult

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Tipsa en vän!
Skicka denna mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig på sändlistan.

Stoppa info-mejl!
Om du inte vill ha några fler info-mejl, skicka ett mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du inte vill ha fler info-mejl, så tar vi bort dig från sändlistan.

 

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Fredrik Vinthagen

Fredrik Vinthagen

Presskontakt Kommunikationsstrateg Press & kommunikation 0734-23 13 96

Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav

Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.

Svenskt Vatten AB
Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma