Följ Svenskt Vatten AB

Ny SVU-rapport: Kunskapssammanställning dagvattenrening (avlopp och miljö)

Nyhet   •   Sep 07, 2016 14:01 CEST

Framsidesbild SVU-rapport 2016-05. Foton: Ahmed Al-Rubaei, Laura Merriman, Godecke Blecken, Bertil Eriksson

Information om allmänt tillgänglig rapport från Svenskt Vatten Utveckling!
Nr:
2016-05
Titel: Kunskapssammanställning dagvattenrening
Författare: Godecke-Tobias Blecken, Luleå Tekniska Universitet (huvudförfattare)
Område: Avlopp och miljö
Direktlänk till pdf: http://vav.griffel.net/db.pl?template_file=db_link_pdf.html&link=a&pdf=SVU-rapport_2016-05.pdf
OBS! Kopiera denna länk om du önskar länka direkt till rapport-pdf. Detta för att vi ska få så korrekt nedladdningsstatistik som möjligt. Tack på förhand!  

Sammandrag: Denna kunskapssammanställning sammanfattar det aktuella kunskapsläget om dammar och andra sedimenteringsanläggningar, våtmarker, filtertekniker, diken, infiltrationssystem och gröna tak. Anläggningarnas funktion, reningseffekt, skötselbehov och förslag på dimensioneringskriterier behandlas.

Sammanfattning: En brukarvänlig rapport som belyser föroreningsproblematiken i dagvatten är nu färdig. Rapporten är en sammanställning av svensk och internationell kunskap om dagvattenrening. Huvudförfattare är Godecke Blecken, Luleå tekniska universitet.

Föroreningar i dagvatten uppmärksammas allt mer som källa till betydande miljöproblem. Förhöjda halter av tungmetaller, polyaromatiska kolväten (PAH), salter, näringsämnen och mikroorganismer innebär en risk för de recipienter som tar emot dagvatten från städerna. Föroreningarna kan påverka naturliga ekosystem, men det finns också risk att råvattentäkter för vattenverken förorenas. Dagvattenbehandling blir allt viktigare för att och möta de krav som ställs i bland annat ramdirektivet för vatten och badvattendirektivet.

Olika tekniker för dagvattenbehandling har utvecklats. Vissa är främst inriktade på rening av dagvattnet, medan andra i första hand används för att fördröja dagvattenflödet. Även anläggningar av den senare typen har tagits med i rapporten eftersom de kan påverka kvaliteten på dagvattnet som släpps ut eller ge viss rening som bieffekt. Vissa av teknikerna är vanliga i Sverige; andra är ännu inte i bruk.

Anläggningar för rening av dagvatten måste fungera med korta uppehållstider och ojämna flöden, och ibland med krav att leverera ekosystemtjänster och sociala värden. Reningstekniker som beskrivs i rapporten är dagvattendammar och andra sedimenteringsanläggningar, artificiella och flytande våtmarker, filtertekniker som biofilter, brunnsfilter, membranfilter och reaktiva filtermaterial, svackdiken och översilningsytor, infiltrationsanläggningar, gröna tak, samt avancerade metoder för att ta bort lösta ämnen. Rapporten sammanfattar och diskuterar teknikernas reningseffekter, metodernas för- och nackdelar samt funktionen i svenska klimatförhållanden. Den ger förslag på dimensioneringsprinciper och behandlar kontroll, drift och underhållsbehov.

Lämpliga reningsanläggningar måste väljas, kombineras och placeras strategiskt. Eftersom införandet av reningsanläggningar för dagvatten bedöms öka de närmaste åren är det viktigt att kommuner och konsulter har lättillgänglig och samlad tillgång till den aktuella kunskapen inom området. Annars ökar risken att det byggs anläggningar som fungerar sämre, att deras långtidsfunktion inte är tillräcklig och att man väljer fel anläggningstyp. I och med det skulle stora investeringar förhindras ge optimalt resultat.

Sökord: Dagvattenrening, dammar, skärmbassänger, sedimentationsmagasin, våtmarker, flytande våtmarker, biofilter, rain garden, brunnsfilter, reaktiva filter, membranfilter, svackdiken, infiltrationsanläggningar, gröna tak, fällning, lamellsedimentering

Keywords:
Stormwater quality treatment, ponds, constructed wetlands, floating treatment wetlands, bioretention, rain garden, catch basin inserts, reactive filters, membrane filters, swale, infiltration, green roofs  

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer i rapporter från SVU inom samma ämnesområde:
Tipsrapportlista_2016-05.pdf  

Rutin för utgivande av Svenskt Vatten Utvecklings (SVUs) egna rapporter!
Nya egna SVU-rapporter informeras om och är tillgängliga endast för medlemmar
under de tre första månader genom länk som skickas ut i e-post.
Efter tre månader blir rapporterna fritt tillgängliga för alla som vanligt genom Svenskt Vattens hemsida, vår rapportdatabas, Vattenbokhandeln och Newsdesk. Medlemmar, företagsabonnenter och icke-medlemmar som anmält sig till SVUs sändalistor får då rapportinformation och länk genom Newsdesk.
C-rapporter blir allmänt tillgängliga direkt som vanligt och får även fortsättningsvis skickas vidare direkt till eventuellt intresserade.
S-rapporter är en ny serie. Det är kortare sammanfattningar av specifikt utvalda SVU-rapporter. De kommer som c-rapporterna att bli allmänt tillgängliga direkt.

Tipsa en vän!
Skicka detta mejl vidare till en vän/kollega som du tror är intresserad av SVUs
rapporter!

Anmäl intresse för info-mejl!
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att du vill ha framtida info-mejl, så lägger vi till dig
på sändlista.

Synpunkter!
Vi inom Svenskt Vatten Utveckling (SVU) vill gärna ha synpunkter på rapporterna. Anledningen är att vi avser att sammanställa den sammanlagda nyttan av SVU. Alla synpunkter, positiva som negativa är högst välkomna. Ange då vilken eller vilka rapporter kommentarerna avser.
Skicka mejl till e-postadressen: SVU@svensktvatten.se.
Skriv i ”Ämnesraden” att mejlet handlar om synpunkter på SVUs rapport/er. Tack på förhand.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.